Vårrus och födelsedag

Slängde mig med på Vårruset i örebro igår. Jag hade inte den bästa uppladdning man kan ha, hann inte äta middag eftersom jag jobbade, hittade inte mina löparskor utan fick springa i mina vanliga gympaskor och har inte sprungit en meter på 3,5 år. Men ändå är jag skitnöjd med min medverkan. Jag orkade springa hela tiden och tiden är helt okej för en otränad - 27 minuter (slog svärmor också:).
Idag är det W födelsedag. 2 år! Grattis till min lilla gullunge!

Oh my God!

Tjenixen.
Har börjat jobba igen efter två års föräldraledighet och redan nästa vecka ska jag börja hålla i pass. Jeeezzuss vad dåligt tränad jag är inför det upptäckte jag idag. Har satt ihop mitt nya spinningpass och - ja det känns i lungorna, och rumpan. Så himla kul att sitta på cykeln igen och trampa till suverän musik. Längtar till jag har mina deltagare framförmig också, då blir det ju dubbelt så kul. Efter 45 minuters flåsande på cykeln skulle jag prova mitt nya gummibandspass och man kan tycka att bärande på två små barn och kånkande med barnvagnar skulle ha gett lite muskler, men tyvärr. Det sved att träna igenom programmet som ändå bara är på 30 minuter. Jag är hopplöst ur form. Men en ljuspunkt finns i alla fall - jag är smalare än vad jag varit på länge och jag väger mindre än jag gjort på 15 år.

På torsdag fyller min älskade lilla W 2 år! Vart tog de åren vägen? Hon pratar för fullt och är så med hela tiden och hon är en skithärlig tjej helt enkelt. Hon ska ha kalas för släkten på fredag och på lördag för sina kompisar. Vad ska man bjuda på? Vill inte uppmuntra till saft, glass och kakor när hon aldrig äter det annars. Fruktsallad kanske?

Vårrensning

Åh vad skönt! Jag har äntligen tagit tag i en del av mitt liv som halkat efter de senaste åren - nämligen göra mig av med överflödiga saker. De som sett mitt garage förstår vad jag menar, och som min svärfar uttryckte det sist han besökte oss här i Vingåker
- "ni har ju fler soffor än IKEAs soffavdelning".
Sagt och gjort, jag bestämde mig för att inleda steg ett i min rensningsstrategi och satte ut 5 möbler på den kända köp&sälj sajten (ni vet vilken jag menar). Och ni må tro att det ringde folk! Jag är redan av med 4 av de fem! Och det på inte mindre än en vecka. Så underbart.
Nu ska jag inleda steg 2 vilket innebär att skaffa kartonger och packa ner en massa lästa böcker, gamla pärmar m.m. Sedan ska jag äntligen börja med Ms rum. Måla om och inreda (det är den roliga biten). Jag skulle egentligen behöva sälja ännu fler möbler, men min hamster (sa jag hamster? jag menar sambo) vill gärna spara på allt ("det kan vara bra att ha" - någon som känner igen det?). Jag får göra som jag brukar, låta någon grej åka med till tippen lite nu och då när han inte vet det. Han har inte saknat något hittills :).

Abstinens x3

#1: Åh, då är showen över för denna gång och om alltid infinner sig en ångest hos mig. Jag vill inte att det ska vara över - jag älskar ju att stå på scen! Det är en sådan enorm adrenalinkick när ljjuset går på och musiken drar igång. Hoppas det ramlar in några spelningar framöver så man får uppleva scenen igen snart.

#2: J är med i en "fettoklubb" på jobbet som går ut på att gå ner i vikt. Detta innebär att det är nolltolerans hemma på allt vad sötsaker heter. Maten är extremt nyttig, inget godis, inget popcorn eller chips, inget fika, ingenting! Och jag går ihjäl på detta! Det har redan hållit på några månader och ska hålla på någon månad till, men jag är sanslöst godissugen. Hur f-n kan man starta en fettoklubb under melodifestivalperiod och så?

#3: Förra helgens showande på Folkets Hus i Örebro gjorde att jag blev tvungen att vara där tor-sön. Jag har verkligen inget emot det - snarare tvärtom. Jag saknar örebro så oerhört mycket och får fullständig panik av att bo i Vingåker av alla ställen. orten känns lika sömnig som den jag växte upp i och det känns som ett otroligt nerköp att ha flyttat hit. Jag saknar allt med Örebro - staden, utbudet, "classy people", bostadområden, vattnet, ¨slottet ja allt! Med risk för att låta dramatisk eller neggo, men jag måste flytta tillbaka dit annars går jag under.

Det drar ihop sig nu...

... för show! På fredag är det dags för det vi tränat så hårt inför sista året. Det ska bli sååå himla kul att se den färdiga scenen på torsdag kväll med rätt ljus och allt. Ska lägga sista handen vid kläderna nu i veckan och finslipa dansstegen, men jag är taggad. För er som ännu inte anmält er - GÖR DET! Senast i morgon måndag kl. 15.30 måste ni ha bokat för att komma med. Det finns några platser kvar så först till kvarn. Kolla länken här till höger om ni är intresserade.

Skit RS!

Shit vilken resa! Söndagens övning fick avbrytas av ett telefonsamtal från J om att min yngsta dotter andades ytligt. JAg slängde mig i bilen och åkte de 7 milen hem. Hon ov när jag kom hem men på natten sov jag oroligt och låg och lyssnade på M i ängen bredvid mig. På måndagmorgonen fick jag tid på barnmottagningen i Katrineholm och efter att M hade fått inhalation x 3 beslutades att hon skulle läggas in. Sagt och gjort - jag fick åka med henne de 6 milen till Eskiltuna och Mälarjukhuset. MAn konstaterade RS-virus (jag vet knappt vad det är), och de följande 4 dagarna spenderades i ett isolerat rum med inhalationer var 3e timme dygnet runt, näsdroppar i parti och minut och enda tidsfördrivet var att räkna ner inför nästa mat- eller inhalationstid. Kom hem i går kväll efter att läkaren bedömt att hon inte längre behöver ha inhalationer. Hon mår bra men är inte helt återställd - behöver fortfarande näsdroppar och mediciner som hjälper henne att andas lättare.

Oroligt

Usch, vilken helg! Lilla M´s förkylning har blivit så illa att hon bara rosslar och knappt kan andas. Söndagsförmiddagen spenderades på akuten där hon fick inhalera adrenalin tre gånger och fick molipect mot hostan. Söndagskvällens sångövning i Örebro fick avbrytas av ett telefonsamtal om att hon andades ytligt. När jag kom hem sov hon, men hade klart jobbigt med andningen. Ska in nu till barnmottagningen så får vi se om hon får inhalera igen. W däremot är piggare men inte helt fri från snuvan. Hon är på dagis idag för första gången på 3 veckor. J är med henne, men hon tittar hela tiden så att han inte går ifrån henne, känns inget vidare. Får se om vi inte ska säga upp dagisplatsen och avvakta till senare. Tråkigt dock att hon då inte får träffa andra barn att leka med. Nej, nu hör jag en liten tjej som knappt andas igen...

Kråkor i huset

Har letat överallt efter skatboet som måste finnas i huet, men det närmaste jag kommer ett skatbo är mitt hår.
Det kraxar och låter hela tiden. Två kråkor som kraxar ikapp? Nej bara mina döttrar som är genomförkylda och hostar och kraxar. De stackars små tjejerna kan knappt andas och är hur hesa som helst.

Almost same procedure as last year...

Så var sportlovsvistelsen i fjällen avklarad och sluträkningen blev ungefär som i fjol: en illamående kusin, en slemhostande farbror och en spyende och slemhostande dotter. Det är å hälsosamt och stärkande i fjällen...

Helt sanslöst!

Har tagit en paus i packandet inför vår sportlovsvistelse i Sälen. Det är inte klokt vad med grejer det ska med. Bara vår lilla familj har fått ihop:
- 3 stora väskor med kläder
- 2 proppfulla pjäxväskor
- 1 stor väska med blöjor, välling m.m.
- 1 väska med matsäck till bilfärden
- 1 dator
- 1 dvdspelare
- 2 skidfodral
- 1 dubbelvagn
- 1 resesäng + extra madrass till denna
- 1 babysitter

Och som om inte detta vore nog så har svärmor, svåger och svägerska tänkt skicka med sina 6 par skidor med oss! Kan bli riktigt kul att packa in allt detta i bilen... De får nog ställa in sig på att försöka ta sina skidor själva då bara vår vagn tar upp hela bagageutrymmet och vi måste packa våra väskor i takboxen. Jaha, slut på rast och vila - nu ska jag laga maten vi ska ha med oss. Tjing tjing!
PS! om det fattas något "s" i något ord så är det för att tangenten är glapp. DS.

Ganska väntat men inte kul för det

Nu har dagissjukan slagit ut hela familjen. I alla fall 75% av den. W och jag har över 39 i feber, hotar och snorar och är hesa, M är genomförkyld och J är lite smårisig. Jobbigt när ingen känner sig pigg nog att ta hand om allt.

Mina sötnosar.

Äntligen har vi fått tummen ur och lagt över bilder till datorn å här kom´mer lite bilder på mina goa tjejer.

Yes, I´m addicted

Så var schlagerkarusellen igång för detta år och alla ni om känner mig vet hur gärna jag kollar på detta evenemang. Barnen somnade i tid, J drog och spelade tennis så jag fick sitta själv och titta med lite godis och chips, men det gjorde mig inget. Väldigt synd att inte Linda Pritchard gick vidare. Har hållit ögonen i flera år på denna superduktiga tjej (såg henne för flera år sedan på Wallmans) och trodde nog faktiskt att hon kulle ta sig vidare, i synnerhet när hennes låt var stark och internationellt bra. Hoppas det ges möjlighet att rösta in henne längre fram.
I övrigt är jag sjuk. Genomförkyld, ont i halsen, ont i bihålorna, hostar och snorar. Inte roligt. Ska tvinga mig iväg till Örebro på sångövning (showen är ju om en månad)men kommer nog inte att orka i fem timmar som det är tänkt. Hade tänkt ta itu med Ms rum men det får vänta till orken kommer tillbaka.
Tjing tjing på er.

Liten blir stor

Man inser verkligen att tiden går fort när man har barn. I tisdags (3 dagar sedan) började vi skola in W på dagis och idag är det första dagen som hon är där själv. Känns både skönt och konstigt. Det är lugnt hemma. M sover, men samtidigt undrar man hur stora tjejen har det. Inskolningen var väldigt konstig tyckte vi. Vi hade nog ganska höga förväntningar på hur det skulle vara och så visade det sig att inget av det stämde.
1. För det första - ingen mötte oss i dörren när vi kom första dagen (eller någon annan dag heller för den delen). Vi fick leta upp personalen och de andra barnen i ett rum längst in i huset. Vi hade förväntat oss att de under inskolningsdagar skulle avsätta en personal som enbart hade hand om inskolningsbarnen och information kring denna.
2. Ingen information om rutiner för blöjor, fruktstund, utomhuslek eller något över huvudtaget.
3. Ingen information om portfolio eller andra rutiner som de har.
4. Ingen information om vilken roll de vill att föräldrarna har under dessa inskolningsdagar för att inskolningen ska gå så smidigt som möjligt. Vi fick fråga, men fick inget vidare svar.
5. Ingen visade oss var W hade sin plats i hallen där hon kunde hänga av sig. Vi fick fråga.
6. Ingen följer med till hallen och säger hejdå när vi åker därifrån - någon av dagarna..

Usch, jag låter jätteneggo, men jag har hört av kompisar som har barn på andra dagis och på andra orter att våra förväntningar är ren rutin på deras ställen och då blir man lite ledsen när det inte infrias för oss.

Vänskap

Var på bio med J idag för första gången på 8 år. Min bästa vän Therese och hennes man hade erbjudit sig att ta bägge barnen för att jag och J skulle få en stund själva. Kändes verkligen konstigt att vi bägge två var borta från barnen i 4 timmar, men allt hade gått hur bra som helst. Tack Therese för att du alltid finns där i såväl gråt som skratt och att du gjorde detta möjligt för oss idag. Du är en riktig vän och jag värdesätter din vänskap och lojalitet väldigt mycket!

Hårdilemma

I dessa tider med katastrof på Haiti och snökaos här hemma så är mitt problem verkligen inte allvarligt - men frustrerande ändå. Av alla världsliga problem så står jag återigen inför tjejers stora mysterium - hur ska jag klippa mig? Jag har sett likadan ut i snart 15 år och är riktigt trött på min spegelbild. Nu lägger jag ut tre bilder här så får ni avgöra om det är någon av dem som ni tror kan passa mig, eller kom annars gärna med tips både vad gäller färg och form. Jag behöver hjälp!

Back in business!

Äntligen en suveränt genomförd spelning! Efter vår katastrofspelning i Vingåker med uselt ljud och halvtaskig sång, genomförde vi en skitrolig och perfekt spelning i Loka brunn igår kväll. Fullt ös från början till slut - svettigt värre men så himla kul!
J var hemma med barnen och M fick ersättning och alla sov sött när jag kom hem vid ett i natt. Själv fick jag pumpa ett par gånger på toan i Loka, men gud så smidigt när minstingen tar ersättning och J kliver in och kan ta henne fast hon bara är 2 månader. Underlättar ju verkligen för mig i sådana här sammanhang. Så nu känns det kul igen att öva inför showen i mars som jag tror kommer bli jättebra. Ni har väl anmält er?