Helt sanslöst!

Har tagit en paus i packandet inför vår sportlovsvistelse i Sälen. Det är inte klokt vad med grejer det ska med. Bara vår lilla familj har fått ihop:
- 3 stora väskor med kläder
- 2 proppfulla pjäxväskor
- 1 stor väska med blöjor, välling m.m.
- 1 väska med matsäck till bilfärden
- 1 dator
- 1 dvdspelare
- 2 skidfodral
- 1 dubbelvagn
- 1 resesäng + extra madrass till denna
- 1 babysitter

Och som om inte detta vore nog så har svärmor, svåger och svägerska tänkt skicka med sina 6 par skidor med oss! Kan bli riktigt kul att packa in allt detta i bilen... De får nog ställa in sig på att försöka ta sina skidor själva då bara vår vagn tar upp hela bagageutrymmet och vi måste packa våra väskor i takboxen. Jaha, slut på rast och vila - nu ska jag laga maten vi ska ha med oss. Tjing tjing!
PS! om det fattas något "s" i något ord så är det för att tangenten är glapp. DS.

Ganska väntat men inte kul för det

Nu har dagissjukan slagit ut hela familjen. I alla fall 75% av den. W och jag har över 39 i feber, hotar och snorar och är hesa, M är genomförkyld och J är lite smårisig. Jobbigt när ingen känner sig pigg nog att ta hand om allt.

Mina sötnosar.

Äntligen har vi fått tummen ur och lagt över bilder till datorn å här kom´mer lite bilder på mina goa tjejer.

Yes, I´m addicted

Så var schlagerkarusellen igång för detta år och alla ni om känner mig vet hur gärna jag kollar på detta evenemang. Barnen somnade i tid, J drog och spelade tennis så jag fick sitta själv och titta med lite godis och chips, men det gjorde mig inget. Väldigt synd att inte Linda Pritchard gick vidare. Har hållit ögonen i flera år på denna superduktiga tjej (såg henne för flera år sedan på Wallmans) och trodde nog faktiskt att hon kulle ta sig vidare, i synnerhet när hennes låt var stark och internationellt bra. Hoppas det ges möjlighet att rösta in henne längre fram.
I övrigt är jag sjuk. Genomförkyld, ont i halsen, ont i bihålorna, hostar och snorar. Inte roligt. Ska tvinga mig iväg till Örebro på sångövning (showen är ju om en månad)men kommer nog inte att orka i fem timmar som det är tänkt. Hade tänkt ta itu med Ms rum men det får vänta till orken kommer tillbaka.
Tjing tjing på er.

Liten blir stor

Man inser verkligen att tiden går fort när man har barn. I tisdags (3 dagar sedan) började vi skola in W på dagis och idag är det första dagen som hon är där själv. Känns både skönt och konstigt. Det är lugnt hemma. M sover, men samtidigt undrar man hur stora tjejen har det. Inskolningen var väldigt konstig tyckte vi. Vi hade nog ganska höga förväntningar på hur det skulle vara och så visade det sig att inget av det stämde.
1. För det första - ingen mötte oss i dörren när vi kom första dagen (eller någon annan dag heller för den delen). Vi fick leta upp personalen och de andra barnen i ett rum längst in i huset. Vi hade förväntat oss att de under inskolningsdagar skulle avsätta en personal som enbart hade hand om inskolningsbarnen och information kring denna.
2. Ingen information om rutiner för blöjor, fruktstund, utomhuslek eller något över huvudtaget.
3. Ingen information om portfolio eller andra rutiner som de har.
4. Ingen information om vilken roll de vill att föräldrarna har under dessa inskolningsdagar för att inskolningen ska gå så smidigt som möjligt. Vi fick fråga, men fick inget vidare svar.
5. Ingen visade oss var W hade sin plats i hallen där hon kunde hänga av sig. Vi fick fråga.
6. Ingen följer med till hallen och säger hejdå när vi åker därifrån - någon av dagarna..

Usch, jag låter jätteneggo, men jag har hört av kompisar som har barn på andra dagis och på andra orter att våra förväntningar är ren rutin på deras ställen och då blir man lite ledsen när det inte infrias för oss.